Om tid och känslor och om hur dessa påverkar varandra.
För mindre än två månader krossades mitt hjärta i så många och så små bitar att jag var näst intill säker på att jag aldrig mer skulle kunna använda det ordentligt igen. Det är alltså inte ens två månader sen som jag kände att ingenting kommer bli sig likt, ingenting kommer att vara detsamma.
Idag mår jag otroligt nog bättre än jag gjort på två år. På mindre än två månader har jag varit nere i de djupaste dalarna och tagit mig upp igen. Jag skulle aldrig kunna tro att det gick att komma över en kärlek på så ofattbart kort tid. Och det hade jag heller inte gjort om det inte vore för en helt främmande människas initiativ...
En person från ett annat land och ett annat förflutet gick förbi i precis rätt ögonblick, på precis rätt plats. Denne sa precis rätt saker och kysste mig precis vid rätt tillfälle, på precis rätt sätt. Och oavsett om vi någonsin kommer att ses igen så har denne givit mig mer på en vecka än jag någonsin trodde skulle kunna vara möjligt. En veckas tid av en helt unik sorts kärlek som jag kommer att bära med mig så länge jag lever. En vecka av kärlek blev en evighets tacksamhet.
För mindre än två månader sen var jag ett vrak. På mindre än två månader tog jag mig upp.
Två månader som idag känns som två år. Två månader som fått mig att minnas vem jag egentligen är.
Och jag måste ändå våga påstå att känslan av att ta klivet ut är det bästa man kan uppleva i jordelivet.
Idag mår jag otroligt nog bättre än jag gjort på två år. På mindre än två månader har jag varit nere i de djupaste dalarna och tagit mig upp igen. Jag skulle aldrig kunna tro att det gick att komma över en kärlek på så ofattbart kort tid. Och det hade jag heller inte gjort om det inte vore för en helt främmande människas initiativ...
En person från ett annat land och ett annat förflutet gick förbi i precis rätt ögonblick, på precis rätt plats. Denne sa precis rätt saker och kysste mig precis vid rätt tillfälle, på precis rätt sätt. Och oavsett om vi någonsin kommer att ses igen så har denne givit mig mer på en vecka än jag någonsin trodde skulle kunna vara möjligt. En veckas tid av en helt unik sorts kärlek som jag kommer att bära med mig så länge jag lever. En vecka av kärlek blev en evighets tacksamhet.
För mindre än två månader sen var jag ett vrak. På mindre än två månader tog jag mig upp.
Två månader som idag känns som två år. Två månader som fått mig att minnas vem jag egentligen är.
Och jag måste ändå våga påstå att känslan av att ta klivet ut är det bästa man kan uppleva i jordelivet.
